Idrottsmassage

Träningsintensitet på både elit- och motionärsnivån har ständigt ökat. Om mängden av träning ökar utan tillräckligt med tillfällen för återhämtning stannar eller t o m sänks utvecklingen samt prestationsförmågan. Frekvensen på muskel- och ledsmärtor ökar också. Överbelastade vävnader blir också lätt utsatta för akuta skador t ex muskelsträckningar och -bristningar.

Idrottaren skall alltså ha tillräckligt tid för vila. Men om fullständig återhämtning inte uppnås bör träningen kompletteras med stödåtgärder i form av utökad uppvärmning, stretching och massage.

Syftet med stretching är att tänja de av ansträngning förkortade muskelfibrerna till normal längd. Stretching riktar sig antingen till muskelgrupperna som helhet eller bara grovt till en specifik del av muskelgruppen. Som metod för noggrann töjning av alla muskler är stretching alltså otillräcklig. Även ledernas dåliga rörlighet begränsar stretchingen. Följaktligen kan lokala muskelknutor och stelhet finnas kvar trots omsorgsfull töjning och uppvärmning.

Även mycket små områden med muskelknutor kan dock behandlas med rätt teknik. Massage kan användas för att åstadkomma avslappning i kroppen i största allmänhet och avlägsna spänningar i muskelvävnader. Den kan också inriktas på särskilda problemområden efter behov. På så sätt uppnås en bra balans i tillfriskningen.

Med idrottsmassageteknik lokaliseras eventuella skador, muskelsvaghet, stelhet och muskelknutar. Behandlingen kan skräddarsys för att passa den enskilde idrottaren, med hänsyn till idrottens art och var i träningsperioden idrottaren befinner sig. Behandlingssättet kan variera avsevärt från träning- till tävlingsperiod.

Vid idrottsmassage behandlas systematiskt de ytliga vävnaderna först för att sedan gradvis fortsätta med de djupare lagren.

Både längs- och tvärgående massagegrepp används och kompletteras med djup friktionsmassage och tryckteknik vid behov.

​Behandling och undersökning begränsas inte bara till muskler utan inkluderar även senor, fästen och muskelhinnor.